tisdag 27 maj 2008

Tears stream down my face


Lights will guide you home..WTF!? Guide me home then..
Jag vill bara att mågon ska tala om för mig vilka beslut jag ska fatta, vad som är bäst för min framtid, vad som kommer göra mig lyckligast i slutändan.
För det är det jag vill, det är det jag tror livet går ut på.
Att vara så lycklig man kan så mycket av sin tid på jorden.
Men jag är inte lycklig nu, vad ska man göra då då? När allt känns jobbigt, beslut måste fattas , det ska flyttas och ekonomiprovet närmar sig med stormsteg.
Jag VILL stå på en scen och sjunga. Jag VILL inreda ofentliga miljöer. Jag VILL formge glas. Jag VILL bli älskad. Jag VILL blåsa glas. Jag VILL resa runt. Jag VILL jobba med hästar utomlands. Men mest av allt VILL jag vara lycklig och välja den väg i livet som i längden gör mig lyckligast..
Samtidigt känner jag mig som en girig människa när jag kräver lycka och kärlek.
Jag har tak över huvudet, mat på bordet, pannacotta i magen, fred i mitt land, körkort/bil, sommarjobb, snäll Johan, snälla vänner, snälla föräldrar och en stor samling skor..
Kan jag inte nöja mig med det?
Nej.. Mycket vill ha mer som det heter och i dagens samhälle funkar det inte att leva som jägare och samlare hur fridfullt det än vore.
Christopher McCandless, han dog på kuppen. Han insåg att man inte har glädje och lycka så länge man inte har ngn att dela den med. Då kan man göra ett hur stort statement som helst och avsäga sig samhällets förpliktelser hur mkt som helst men ändå inte vara tillfredsställd.
Ge mig kärlek, lycka och tillfredsställelse, NU!

Inga kommentarer: